Läkerolarkivet och Ahlgrens Donationsfond

I Länsmuseet Gävleborg arkivlokaler, som i princip ligger vägg i vägg med den gamla Läkerolfabriken på Brynäs i Gävle, finner man en godisdoftande kulturskatt i form av Ahlgrens och Läkerols samlade arkiv - sannolikt utan motsvarighet i Sverige.

Ett över 200 hyllmeter gigantiskt arkiv innehållande i princip allt som producerats och dokumenterats sedan F. Ahlgrens Tekniska Fabrik startade 1885, till att Läkerol erövrade världen fram till millenieskiftet. Mer än ett sekels historik med hyllrad efter hyllrad av förpackningar, reklammaterial, annonser, filmer samt handskrivna original från världsberömda personligheter som Selma Lagerlöf, Fred Astaire och Jussi Björling och mängder av svenska och internationella kändisar som alla intygat pastillernas fantastiska förträfflighet.

Historien i sig är välkänd om hur Fredrik Ahlgren invandrade från Gotland, startade färghandel på Kvartersgatan 13, nuvarande Norra Central­gatan, i Gävle och började experimentera och utvecklade kemtekniska produkter för färghandelsbranschen.
– Det blev många olika produkter inom flera kategorier, berättar Ove Anonsen, medgrundare till Ahlgrenska Fonden som idag förvaltar arvet efter Ahlgrens familj genom att stödja företag i Gävleborg som vill expandera internationellt.
Det gjordes flugfångare, skokrämer, bläck, eau de cologne, parfymer, doftmedel och undergörande medel som enligt dåtidens marknadsföring skulle hjälpa mot det mesta.
Fredrik var extremt produktiv och han skapade totalt mer än 200 produkter från 1885 till han gick bort 1907. Noterbart är att alla lanserades som egna varumärken!

Därefter tog företaget över av Fredriks yngre bror Adolf vars vars huvudintresse var marknadsföring. Halstabletten upptäcktes när Adolf åkte till Tyskland på mässa i Leipzig 1909 och upptäckte en sorts brösttablett. Svart och tillverkad efter ett hemligt recept med ingredienser som mentol, lakrits samt gummi arabicum, kådan från det afrikanska acaciaträdet. Den började han importera, packa och sälja i Sverige.
Namnet togs från den tidigare produkten "Läkerol" - ett flytande antiseptiskt medel som såldes med den läkande salvan Läkerin. En på sin tid fantastisk brygd på flaska som tillskrevs underbara egenskaper som starkt bakteriedödande och smärtstillande.

1912 fick tabletterna tecknet "A" för att symbolisera den kvalitet Ahlgren stod för och 1916 började Ahlgrens producera pastillerna själva i egen fabrik på Norra Skeppargatan i Gävle. Resten är god svensk industrihistoria där Ahlgrens bl.a. köper upp den stora konkurrenten PIX 1975. Företaget såldes av familjen 1985 och några ägarbyten senare lades fabriken i Gävle slutligen ned 2014 av dåvarande ägaren Cloetta.

Att allt material nu finns kvar och bevarat i Gävle har två förklaringar.
Den första stavas till Ture Karlström. En tidigare yrkesmilitär som efter tidig pension studerade vidare till filosofie doktor vilken ägnade sig åt forskning, utveckling och kartläggning.
- Han jobbade nästan halvtid på Läkerolfabriken med detta under tiden både jag och Ove arbetade där, berättar Peter Candell, ordförande i Ahlgrens Donationsfond. Han var som en hustomte som skötte uppdraget gällande arkivfrågor med bravur. Förutom allt reklammaterial och kuriosa föremål finns all ekonomi samt utrikeskorrespondens sparat i de här i samlingarna.

Den andra anledningen till att samlingarna finns kvar idag är nyss nämnde Ove Anonsen.
– Jag hade hade hjälpt till med försäljningen av LEAF till den den nederländska livsmedelskoncernen CSM 1999. År 2000 arbetade jag ju inte kvar men fick via kontakter nys om att dåvarande ledningen avsåg att bränna allting då de inte såg någon anledning att ha det kvar. Då kontaktade jag Länsmuseet som gärna ville hjälpa till, berättar Ove. Med hjälp av advokat Göran Åseborn skrev vi en handling som accepterades av bägge parter och därefter började överflyttningen av allt bevarat material hit.

Delar av samlingen blev senare grundmaterial till Ahlgrens representation i utställningen Modärna tider på Länsmuseet, tillsammans med Gefle Porslinsfabrik, Bo Fajans och Gefle Ångvafveri. Den handlade om Gävle från 1900 och framåt och höll på i 15 år.
Genom åren är det många som har tittat och använt sig av samlingarna i olika former och delar finns även kvar på Länsmuseet. Det har skrivits uppsatser, nyligen släppte Bruno Ahlqvist boken "Tablettkriget i Gävle på 1900-talet" liksom en ny kortfilm producerats av Videa.

Hur ser då framtiden ut för den digra och mycket intressanta samlingen?
- På något sätt så vill vi ju att fler kan få ta del av materialet genom att få det uppstrukturerat, fotograferat och digitaliserat och tillgängligt på nätet, säger Peter. Det är naturligtvis en resursfråga samt att det lite svårt att tillgodogöra sig allt material så det behövs guidning. Mängder av människor som har arbetat häcken av sig för att få till det här. Det är ju en enorm historia som är bevarad och man kan inte bli annat än imponerad av hur mycket material det är. Så visst det vore det väl både önskvärt och av allmänt intresse i alla fall med en digital utställning.

 

Text och foto: Joe Formgren, Presstjänst.

Läs hela artikeln och se fler bilder i Företagsbladet >>